Ångest och oro

Att bli överväldigad av ångest är obehagligt och kan kännas som en kroppslig upplevelse.

Utöver den subjektiva, psykiska ångestupplevelsen utlöser delar av vårt autonoma nervsystem en rad processer som påverkar bl.a. sinnena, hjärtrytmen, andningen, motoriken och svettutsöndringen.

Om du är i skogen och möter ett vilt djur kommer dessa processer att hjälpa dig att undvika eller överleva ett angrepp. Men om du blir nervös när du ska hålla en presentation eller tala inför en församling, kan det som alltså är en helt naturlig ångestrespons tvärtom bli ett hinder som kan utveckla sig till ett stort problem. Plötsligt känner du att hjärtat bultar och att du darrar, kippar efter andan, blir varm, rodnar, svettas, får tunnelseende och hör ett störande, pipande ljud i huvudet. Du kan inte tänka klart eller genomföra det du ska.

Ångestsyndrom kännetecknas av en lägre tröskel för att sådana reaktioner ska utlösas, och att det upplevs som att reaktionen inte går att kontrollera. Upplevelsen kan förväxlas med att det är något fel på kroppen (t.ex. härtinfarkt eller stroke) och man kan få för sig att man håller på att bli galen eller kommer att dö. Man kan lätt utveckla en sekundär "ångest för ångesten" och begränsa sig för mycket för att undvika nya anfall.

Panikångest kännetecknas av ofta förekommande och återkommande panikanfall som kommer plötsligt och oväntat. Det uppskattas att cirka 1,3 procent av alla män och mer än dubbelt så många kvinnor upplever sådana anfall under ett år. Om anfallen i sig, eller rädslan för nya anfall, förhindrar dig att leva normalt och försämrar livskvaliteten över tid kan diagnoskriterierna för panikångest vara uppfyllda.

Agorafobi är en rädsla för att lämna hemmet, gå i butiker, uppsöka folksamlingar och offentliga platser eller att resa ensam med kollektiva färdmedel. Om du har agorafobi kan du få panikanfall i situationer eller på platser du fruktar, och problemen kan bli väldigt begränsande och leda till att du hamnar utanför, eftersom du försöker undvika obehag och nya anfall genom att isolera dig i hemmet.

Social fobi är ångest för sociala situationer där andras uppmärksamhet riktas mot dig. Om du lider av detta är kritik från andra något du särskilt fruktar (och förväntar dig). Kanske har du dåligt självförtroende och upplever att ångesten gör att du rodnar, får darriga händer, blir illamående eller plötsligt blir kissnödig. Vissa upplever även panikanfall. Det uppskattas att cirka var tionde person drabbas av social fobi någon gång under livet, så detta är paradoxalt nog ett problem man absolut inte är ensam om, även om man själv kan känna sig annorlunda och ensam när man har dessa symptom.

Specifika (isolerade) fobier omfattar ångest som begränsas till något specifikt, ofta t.ex. insekter eller djur, höjder, åska, mörker, flygresor, trånga och/eller låsta rum, besök på offentliga toaletter, att äta vissa typer av mat, tandläkarbesök, kräkningar, blod eller åsynen av kroppsskador. Precis som vid agorafobi och social fobi kan kontakt med det man fruktar framkalla en panikreaktion. Om du har en sådan fobi kan du sannolikt fungera helt normalt så länge du inte konfronteras med det du är rädd för. Specifika fobier kan därför vara mindre synliga, men även dessa är så pass utbredda att det uppskattas att minst en av tio drabbas.

Generaliserat ångestsyndrom (GAD) beskriver ett tillstånd som inte är begränsat till bestämda situationer eller omständigheter, utan som i stället är generellt och ihållande. Man är präglad av oros- och katastroftankar, är för det mesta nervös och kan lida av kroppsliga ångestmanifestationer (t.ex. muskelspänningar, darrningar, svettningar, ont i magen). Cirka fyra procent av befolkningen drabbas av detta någon gång under livet.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) uppstår som en efterreaktion på en extremt skrämmande eller psykiskt smärtsam upplevelse, som t.ex. en katastrof, en allvarlig olycka eller en våldshandling. Reaktionen kommer som ett resultat av att din egen eller andras fysiska, psykiska eller sexuella integritet hotats, något som blev överväldigande eftersom det inte gick att bemästra situationen. Även långt efter händelsen sitter man mentalt fast i den skrämmande upplevelsen. Du kämpar med hemska tankar och känslor, "flashbacks" och kanske mardrömmar, samt blir begränsad för att du har ett behov av att undvika allt som kan väcka jobbiga minnen. Det är viktigt att understryka att det inte är alla som utvecklar PTSD efter något potentiellt traumatiserande, men det har gjorts studier efter allvarliga händelser som visar att det antal som sedan upplevde symptom utgjorde flertalet av alla berörda. Cirka fem procent av befolkningen uppfyller diagnoskriterierna någon gång under livet.

Upplever du ångest som sätter hinder för dig i vardagen, kanske socialt, på jobbet eller i studierna, så att detta försämrar din livskvalitet? Då bör du ta tag i problemen så att du kan må bättre.

Försök möta dina problem med medkänsla och omsorg om dig själv. Om du hör en kritisk inre röst kan det vara till stor hjälp att bli medveten om detta. Tänk på hur du skulle ha pratat med och hjälpt en god vän i samma situation och försök hjälpa dig själv på samma sätt.

Prata med familj och vänner.

Undvik social isolering.

Skaffa dig bra sömn-, kost- och motionsvanor.

Du kan kontakta vårdcentralen eller söka psykologhjälp i den kommun där du bor för att höra om det finns möjlighet att få hjälp med de besvär du har.

Det finns mycket bra självhjälpslitteratur och allt fler bra självhjälpsguider på internet.

Psykologerna på Eyr kan hjälpa dig oavsett om diagnoskriterierna är uppfyllda eller inte och behandla milda till måttliga ångestsyndrom.

Med videokonsultationer och digitala stödverktyg som arbetsform kan vi erbjuda hjälp och uppföljning utan långa väntetider.

Vi kan erbjuda både stödsamtal och längre behandlingar baserat på dina behov.

Ångest är något man kan lära sig att hantera och för att lyckas med det är det viktigt med bra information och professionell vägledning.

Under en videokonsultation får du berätta vad du själv upplever som problematiskt och vi hjälper dig att få en ökad förståelse för dina problem.

Tillsammans kan vi försöka ta reda på varför problemen kvarstår, och vi kan ge dig råd om hur du kan hitta lösningar och åstadkomma en förbättring.

Om du har behov av mer än stödsamtal kan vi tillsammans bedöma om ett längre behandlingserbjudande från Eyr vore lämpligt för dig och ev. planera ett sådant.

Vid behov kan vi också samarbeta med läkare och andra instanser samt hänvisa dig vidare till rätt ställe inom exempelvis specialistvården.