Kris- och stressreaktioner

Alla människor upplever både upp- och nedgångar i livet. Tyvärr kan vi alla utsättas för plötsliga, svåra påfrestningar som får oss att må dåligt. Vissa går igenom perioder i livet som präglas av kronisk stress som med tiden blir nedbrytande.

En påfrestning kan vara en "vanlig" livshändelse i den bemärkelsen att många upplever detsamma.




Kanske har man förlorat någon man tyckt om på grund av sjukdom eller ålderdom. Kanske upplever man sig ha misslyckats med något viktigt man hade hoppats eller behövt lyckas med. Kanske har man blivit sviken av någon man litade på eller drabbats av sjukdom, skilsmässa, en oönskad graviditet eller en efterlängtad sådan som slutade i missfall. Dessvärre är det också många som upplever mobbning eller utfrysning från sociala gemenskaper.




Ett fåtal är med om stora, traumatiska händelser som olyckor, naturkatastrofer, överfall och övergrepp. Även om det är en minoritet av alla människor som råkar ut för detta så är det ändå många.




Oavsett om det är "normala" eller mer ovanliga händelser kan sådana påfrestningar vara väldigt psykiskt smärtsamma. Som tur är klarar vi människor ofta av mer än vi tror.

  • Reaktioner

    Människor är olika och inom normalintervallet finns det en stor variation i hur vi reagerar på påfrestningar. Händelsens karaktär, din personlighet och var du befinner dig i livet har betydelse för hur du påverkas. Reaktionerna är oftast övergående och försvinner med tiden.

    Gemensamt för dem som upplever att de är i obalans är att de känner att det som hänt är svårare och hemskare än de kan hantera. Om man levt med kronisk stress en längre tid krävs det inte mycket för att bägaren ska rinna över. Att uppleva att man saknar kontroll och förmåga att bemästra situationen kan ändå utlösa en stressreaktion.

    • Inledningsvis kan du uppleva chock, förvirring, overklighetskänsla, starka känslor eller att du helt plötsligt inte kan känna någonting. Både underreaktioner (att bli hämmad, förlamad, apatisk) och överreaktioner (överaktivitet, impulshandlingar, panik) är vanliga.
    • De flesta som har utsatts för något psykiskt belastande upplever också reaktioner i efterhand, vilka kan vara en kortare eller längre tid. Detta kan innebära:
    • Känslomässiga reaktioner som rädsla, ångest, nedstämdhet, sorg, ilska, skam, skuldkänsla, hopplöshet och tomhet.
    • Mentala (kognitiva) symptom som förvirring, obeslutsamhet, uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter, grubblerier och en gnagande oro.
    • Kroppsliga symptom som domningar, orkeslöshet, utmattning, sömnproblem, spänningar, smärtor, ryckningar, hjärtklappning, illamående, matsmältningsproblem och förändrad aptit.
    • Relationsproblem som svårigheter i nära kontakter med andra, social återhållsamhet och isolering.

    En kritisk livshändelse kan orsaka en enorm förändring och markerar därför ofta en övergång till ett annat liv, eller så ser du på dig själv och livet på ett nytt sätt. De flesta anpassar sig med tiden till den förändrade vardagen och hittar en ny sorts inre balans i förhållande till det som hänt.

  • Vad du kan göra själv

    När du befinner dig i en kris kan världen te sig ganska annorlunda. Ge dig själv tid, och skjut upp viktiga beslut eller göromål som kan få långvariga konsekvenser för dig. Vänta med sådant tills du har fått lite distans till det som hänt och känner att du tänker klarare.

    Försök vara mot dig själv som du skulle vara mot en vän som befinner sig i en svår situation. Anpassa vardagen till situationen och gör vad du kan för att må bättre. Fokusera på omsorgen om dig själv, att få avlastning i den mån det är möjligt och försök minimera stressmoment och eventuella ytterligare belastningar.

    • Under den första tiden är det viktigt att hitta någon sorts balans och rutin i vardagen. Det är viktigt att sova, äta och att komma ut och röra på sig lite.
    • Försök att anpassa vardagen till den förändrade situationen. Det kan vara svårt i början, men allteftersom kommer du att hitta ett sätt att hantera vardagen, och inte minst märka vad som skänker glädje och mening.
    • De flesta som går igenom en kritisk livshändelse upplever att de får bäst hjälp av sitt eget nätverk av familj och vänner. Sök stöd, förståelse, råd, hjälp och omsorg hos någon du litar på.
    • Var öppen om hur du mår och tillåt dig själv att vara sårbar när omständigheterna är trygga.
    • Kanske behöver du också prata om det som hänt, eller så känner du inget behov av det. Gör det som känns rätt för dig.
    • När du vänder dig till andra kan det vara en bra idé att vara tydlig med om du vill ha råd och förslag på lösningar, eller om du mest vill att människor lyssnar, har förståelse och bemöter dig med välvilja och omsorg.
    • Tänk på att olika människor också kan hjälpa och visa omsorg på olika sätt. Vissa kan det vara bra att prata med, medan andra kanske är bättre på praktiska saker.

    Var medveten om din egen inre röst och hur du pratar till dig själv. Om du inte skulle ha anklagat, klandrat eller dömt andra för det du själv har gjort – försök då möta dig själv med förståelse, respekt, omsorg och välvilja. Om du har gjort något du faktiskt ångrar – fokusera på hur du kan reparera och återgälda i stället för att anklaga dig själv. Det sistnämnda är inte till hjälp för någon.

  • Vad kan Eyr hjälpa till med?

    Psykologerna på Eyr kan hjälpa dig oavsett om diagnoskriterierna är uppfyllda eller inte, eller behandla milda till måttliga psykiska besvär som orsakats av kriser eller stress.

    Med videokonsultationer och digitala stödverktyg som arbetsform kan vi erbjuda hjälp och uppföljning utan långa väntetider.

    Vi kan erbjuda både stödsamtal och längre behandlingar baserat på dina behov.

    Bra information professionell vägledning kan vara viktigt när man försöker ta sig igenom en svår period.

    Under en videokonsultation får du berätta vad du själv upplever som problematiskt och vi hjälper dig att få en ökad förståelse för dina problem och vilka reaktioner som är normala.

    Tillsammans kan vi utforska vad som kan vara motiverande, vilka lösningsalternativ som finns och vad du önskar dig, vilket kan vara oklart när man blir överväldigad av känslor.

    Vi kan hjälpa dig att utforma bra strategier för hur du kan hantera den nya vardagen.

    Om reaktionerna inte avtar eller ändrar karaktär inom några veckor kan vi tillsammans bedöma om ett behandlingserbjudande från Eyr skulle lämpa sig för dig på längre sikt och ev. komma överens om ett sådant.

    Vid behov kan vi också samarbeta med läkare och andra instanser samt hänvisa dig vidare till rätt ställe inom exempelvis specialistvården.

  • Har du självmordstankar?

    När man drabbas av en kris kan tillvaron plötsligt te sig väldigt annorlunda och det blir svårt att föreställa sig att saker kan bli normala igen. Vissa får tankar om att livet inte längre är värt att leva. Då hjälper det att prata med någon utomstående som inte befinner sig i den akuta situationen.

    Patienter med självmordstankar kräver mer omfattande hjälp än vad som är möjligt att erbjuda inom de behandlingsramar som Eyr har. Men det finns bra hjälp att få på andra ställen, vare sig det är du eller en anhörig som är drabbad. Om något av detta gäller dig uppmanar vi dig verkligen att söka nödvändig hjälp.

    Om du får självmordstankar eller är orolig att någon i din närhet har det bör du kontakta vården eller ringa en hjälporganisation, t.ex. Minds självmordslinje på tel. 90101

    Vid livshotande situationer där psykisk ohälsa och självmordstankar föreligger, ring 112.

    Läs mer om var du kan få hjälp med självmordstankar på suicidezero.se

    Om du redan går i behandling hos Eyr och får självmordstankar är det viktigt att du är öppen med detta inför din terapeut. Han/hon kommer då att kunna hänvisa dig vidare så att du får rätt hjälp.

  • Källor

    Faktatexterna på Eyr Psykolog utformas och uppdateras av Eyr-psykologerna.

Vi finns till hands för att hjälpa dig

Behöver du prata med någon? Få den hjälp du behöver via videosamtal med någon av våra erfarna psykologer.