Migrän och huvudvärk

Hortons huvudvärk

Hortons huvudvärk är en ovanlig sjukdom där symptomen kännetecknas av kraftiga, skärande eller sprängande smärtor i eller runt ett öga. Smärtorna kommer som upprepade anfall som varar i upp till tre timmar under perioder på två veckor till flera månader. Sjukdomen är tre till sex gånger så vanlig hos män som hos kvinnor. Debutåldern är vanligtvis mellan 20 och 40 år, men tillståndet kan även uppkomma senare.

Anfallen kommer vanligtvis i kluster på ett till åtta anfall per dag i fyra till tolv veckor. Smärtan är ensidig och varje anfall varar vanligtvis i mellan 15 minuter och tre timmar om den inte behandlas. Smärtorna är kraftiga och känns skärande eller sprängande. Mellan anfallen känns vanligtvis ingen huvudvärk av.

Med huvudsmärtorna följer oftast minst ett av följande bisymptom: rött öga, tårögdhet, nästäppa, rinnande näsa, svettningar i panna och ansikte, liten pupill och nedsänkt ögonlock på den smärtande sidan. Ljusskygghet, nervositet och oro är också vanliga symptom under anfallen.

Migrän

Symptom på migrän är normalt huvudvärksanfall som ofta börjar vagt, men som sedan blir ensidiga, pulserande, skarpa och kraftiga. Vissa känner en vag förnimmelse redan en till två dagar före själva anfallet. Många känner sig också illamående under anfallet. Cirka 20 procent upplever synrubbningar och andra ovanliga företeelser 5–60 minuter före själva anfallet. Detta kallas aura. När anfallet är över är det vanligt att återigen få symptom som liknar de inledande symptomen. Det finns inga undersökningar eller tester som kan avgöra om du har migrän eller inte. Diagnosen ställs vanligtvis utifrån de typiska symptomen, i synnerhet den karakteristiska huvudvärken.

I vissa situationer kan det vara nödvändigt att göra särskilda undersökningar för att utesluta att det finns andra och mer allvarliga tillstånd som orsakar värken. Det kan vara benmärgsprov, blodprov eller datortomografi.

Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk (LÖH)

Om man använder vanliga smärtstillande läkemedel mer än 15 dagar i månaden, eller migränmedicin i mer än 10 dagar varje månad, finns det en risk för att man utvecklar läkemedelsutlöst huvudvärk. Om den ursprungliga huvudvärken var så kallad spänningshuvudvärk liknar LÖH oftast den, så att det känns som ett smärtande stramt band över panna, tinningar och kanske bakhuvudet. Patienter som behandlas för migrän kan känna samma stramande smärta, men dessutom ofta med migränliknande episoder. Eventuellt kan migränanfallen komma oftare än tidigare. Med läkemedelsutlöst huvudvärk följer ofta andra besvär som slöhet, illamående, rastlöshet, irritation, koncentrationssvårigheter, nedsatt minne, depression och sömnstörningar.

Typiskt för LÖH-huvudvärk är att besvären förvärras om man slutar ta läkemedlet. Alla smärtlindrande läkemedel, även receptfria, kan vid långvarigt bruk orsaka huvudvärk. Risken är troligtvis störst om man använder läkemedel som är en kombination av två smärtlindrande ämnen, och extra stor om läkemedlet innehåller beroendeframkallande ämnen, till exempel Citodon. Risken ökar ju oftare man tar läkemedlen och är störst vid dagligt intag.

Diagnosen baseras på sjukdomshistoriken. I samarbete med läkaren kartlägger du din användning av smärtstillande mediciner – inklusive receptfria preparat. När intaget av smärtstillande preparat varat i mer än tre månader, och huvudvärken fortsätter, finns det anledning att misstänka denna diagnos.

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk är långvarig (kronisk) om den förekommer i mer än 15 dagar i månaden under minst tre påföljande månader. Ofta utlöses anfallen av olika former av stress. Smärtorna kan beskrivas som ett stramt band över pannan och runt huvudet. Huvudvärken upplevs som ett jämnt tryck, inte som pulserande. Man vaknar sällan med huvudvärk utan den börjar senare och ökar under dagen i styrka. Vissa kan känna sig illamående men utan att behöva kräkas. Vissa kan vara känsliga för ljud och ljus, men detta är betydligt mer sällsynt än vid migrän. Yrsel är vanligt förekommande. Huvudvärken förvärras vanligtvis vid fysisk aktivitet. Tio procent av de som lider av spänningshuvudvärk har också migrän.

I över 75 procent av alla fall där människor söker hjälp för huvudvärk är det fråga om spänningshuvudvärk.

Man tror att huvudvärken har ett samband med en ökad spänning i huvud- och nackmuskulaturen, men det är osäkert om det är en orsak till eller en följd av tillståndet. Smärtor och ömhet i muskler och muskelfästen runt huvud, nacke och bakhuvud förekommer, men långt ifrån hos alla.

Diagnosen baseras främst på sjukdomshistoriken och beskrivningen av de typiska symptomen. Genom att undersöka nackens rörlighet och funktion går det att skilja tillståndet från de besvär som sitter i själva halskotorna. Typiska resultat kan vara öm muskulatur och ömma muskelfästen i nacken, men detta förekommer inte hos alla. För många leder en lätt tryckning över muskelfästena i nacken till att smärtorna strömmar framåt mot pannan.

Hortons huvudvärk

Hortons huvudvärk behandlas med läkemedel som skrivs ut av läkare. Målet med behandlingen är att lindra smärtorna under anfall samt att förebygga nya anfall. Läkemedel kan användas både vid akuta anfall och som förebyggande behandling. Den mest använda behandlingen under anfall är att ge en så kallad triptan (t.ex. Imigran). Om anfallen kommer ofta, eller om huvudvärken blir kronisk, är det aktuellt att sätta in en förebyggande behandling. I sådana situationer används andra läkemedel än de som används vid behandling av anfall. Observera att alkohol kan utlösa anfall.

Migrän

Många upplever att vissa specifika förhållanden kan utlösa migränanfallen. Sådana förhållanden kallas för triggers. Den viktigaste behandlingen mot migrän är att undvika triggande faktorer, men dessa kan variera från person till person.

Det är inte alltid så enkelt att ta reda på vad man reagerar på, men du rekommenderas föra en så kallad migrändagbok. I den skriver du upp datum och varaktighet för varje migränanfall, samt vad du gjorde och åt timmarna innan huvudvärken uppstod. Härigenom kan du hitta dina personliga triggers och sedan försöka undvika dem.

Vissa livsmedel är vanliga triggers. Det gäller i synnerhet choklad, citrusfrukter, ost, alkohol och rödvin. Vissa tycker att de reagerar på jäst bröd, kaffe och nötter. Några tillsatsämnen, exempelvis sötningsämnet aspartam, och konserveringsmedel kan provocera fram anfall hos vissa.

Somliga läkemedel kan förvärra eller utlösa migrän. Det gäller bland annat vissa hjärtmediciner, p-piller och östrogenpreparat. Hög förbrukning av smärtstillande preparat kan också förvärra besvären.

Hormonsvängningar påverkar migrän, och tillståndet förbättras ofta under graviditet. Många kvinnor är särskilt drabbade i samband med menstruationer och klimakteriet.

Ett antal livsstilsförhållanden kan också utlösa migrän. Vanliga exempel är hunger, sömnbrist, stress eller vila efter stress, starka sinnesintryck, kraftiga lukter och aktiv eller passiv rökning. Å andra sidan kan regelbundna måltider, ordentligt med sömn och en låg stressnivå minska migränbesvären hos många.

Fysisk träning och avslappningsövningar kan ha effekt och akupunktur har en dokumenterad effekt.

Läkemedelsöveranvändningshuvudvärk (LÖH)

Målet med behandlingen är att minska huvudvärkens frekvens och allvarlighetsgrad samt behovet av läkemedel. Om så är möjligt försöker man sluta med läkemedel, vilket är den viktigaste åtgärden. Det är bra att påminna om att det under denna period är extra bra att äta och sova regelbundet, hålla sig i form och få frisk luft. Vissa kan må bra av ett avslappningsprogram och att ägna sig åt lustfyllda aktiviteter.

Spänningshuvudvärk

Målet är att förebygga och lindra smärtorna. Du kan själv lära dig olika avslappningstekniker, hålla dig fysiskt aktiv och se till att du får tillräckligt med sömn. Du bör även undvika överförbrukning av smärtstillande preparat eftersom det i sig kan ge huvudvärk. Vid akuta och kortvariga perioder med spänningshuvudvärk rekommenderas paracetamol eller ibuprofen, men inte längre än högst två veckor.

Fysikaliska behandlingar, i synnerhet att träna på avslappningstekniker, kan hjälpa. Manipulationsbehandling av nacken används ofta, men det saknas bra dokumentation för att det har effekt.