Diarré och kräkningar

Virusinfektion i tarmen är en vanlig orsak till diarré och kräkningar. Infektionen kan drabba alla åldersgrupper, men den är allvarligast hos små barn (hos spädbarn under 3 månader förekommer tarminfektion sällan). Precis som med förkylningar är virusinfektioner i tarmen vanligast på vintern, men tillståndet förekommer under alla årstider.

Det finnes en rekke virus som kan gi diaré og oppkast. Noen virus gir først og fremst kvalme og oppkast, andre gir hovedsakelig diaré - det vanligste er likevel en kombinasjon.

  • Symptom

    Det finns ett antal virus som kan ge diarré och kräkningar. Vissa virus ger främst illamående och kräkningar, andra ger huvudsakligen diarré, men det vanligaste är en kombination.

    Det skiljer sig också mellan virusen hur lång tid det tar från att man blir smittad till att sjukdomen bryter ut. Oftast tar det 2–3 dagar, men både längre och kortare intervall förekommer.

    Sjukdomen kan vara i upp till en vecka. Kräkningarna går vanligtvis över efter 1–2 dagar, medan diarrén ofta varar något längre.

  • Vad kan jag göra själv?

    Vinterkräksjuka är för de flesta ett ofarligt tillstånd som går över på 3–7 dagar. Ett möjligt problem vid vinterkräksjuka är dock uttorkning. Man förlorar mycket vätska när man både kräks och har diarré, samtidigt som man har mindre lust att äta och dricka när man är sjuk. Uttorkning kan ge allvarliga problem, i synnerhet hos barn under två år och äldre människor. För att undvika uttorkning är det viktigt att dricka mycket. Om du kissar sällan och urinen är mörk är det tecken på att du inte får i dig tillräckligt mycket vätska. Hos små barn kan uttorkning även yttra sig i att barnet blir slappt och slött, eventuellt lättretligt.

    Det största felet man kan göra är då att inte ge vätska eller mat. Barn måste erbjudas båda, även om de kräks upp det. Rekommendationen är att dricka små mängder vätska i taget (helst bara 5 ml), men drick ofta – det kan också hjälpa mot illamåendet.

    Spädbarn bör ammas så ofta som möjligt, men sjukdomen kan göra att de inte orkar få i sig tillräckligt mycket mjölk. Man bör då ofta ge små portioner vätska med spruta, flaska eller sked.

    På apoteket finns speciella vätskeersättningar (t.ex Resorb) som också innehåller de salter och socker som kroppen behöver. Dessa rekommenderas eftersom de har rätt saltsammansättning.

    Det viktigaste är dock att man får i sig vätska. Till barn bör man därför ge sådant de vill dricka. Söta drycker (läsk, saft) som inte är utspädda bör om möjligt undvikas eftersom de ökar vätskemängden i tarmen, vilket kan förvärra diarrén. Det är inget problem att ge barnet mjölk (till skillnad från vad man tidigare trodde), men diarrén kan då vara några timmar längre. Eventuellt kan man ge laktosfri mjölk. Om man inte kan använda vätskeersättning kan små mängder salta kex eller liknande vara ett bra tillskott.

    Om den sjuka inte orkar få i sig några större mängder mat under en kort period är detta ofarligt, men man blir snabbare frisk om man fortsätter äta, även om man kräks. Det går bra att äta vanlig mat i mindre mängder. Det kan dock vara enklare att få i sig lättsmält mat som yoghurt, soppa, kex, rivet äpple och liknande. För vuxna: Cigaretter, kaffe och alkohol bör undvikas under sjukdomsperioden.

    Det finns läkemedel som motverkar diarré (t.ex. Imodium®). Generellt rekommenderas inte läkemedel. Diarré är kroppens sätt att få bukt med infektionen genom att viruset då "spolas" ut ur tarmen. Läkemedel rekommenderas därför bara när vätskeförlusten blir särskilt stor, eller för att undvika diarré vid speciella situationer (t.ex. under en flygresa). Sådana läkemedel bör inte användas av barn under 12 år.

    En person med vinterkräksjuka ska vara mycket noga med handhygienen för att förhindra att smitta andra. Tvätta händerna noga med tvål och skölj ordentligt med vatten efter toalettbesök och före maglagning. Använd en egen handduk eller pappershanddukar. Handsprit bör inte ersätta tvätt med tvål och vatten.

    Du kan gå tillbaka till skolan eller jobbet när du känner dig frisk. Eftersom man kan smitta även efter att symptomen försvunnit är det extra viktigt med god handhygien de första dagarna efter att man blivit frisk.

    Personer som hanterar mat, till exempel på personalrestauranger, bör inte återgå till jobbet förrän det gått 48 timmar efter att kräkningar och diarréer upphört.

    Barn med akuta diarrétillstånd bör hållas hemma medan de har symptom och inte återvända till förskolan förrän de varit symptomfria i två dygn. Detta gäller även blöjbarn.

    Barn som vanligtvis har en tendens till lös avföring behöver inte stanna hemma från förskolan. Föräldrarna får avgöra om barnet har ett onormalt diarrétillstånd. Vid diarrétillstånd där man misstänker att smittan har kommit från livsmedel (till exempel efter utlandsresa) bör barnet undersökas av läkare. Man bör också kontrollera om andra barn på förskolan har symptom.

  • Vad kan Eyr hjälpa till med?
    • Eyr har kompetens att bedöma och ge råd om diarré och kräkningar.
    • Eyr kan skriva ut nödvändiga läkemedel
    • Eyr kan skriva ut läkarintyg
    • Eyr kan ge till föräldrar med sjuka barn
    • Eyr kan hänvisa till vidare utredning och behandling vid behov.

Ladda ner Eyr till mobilen och boka tid nu

Prata med läkaren – var och när det passar dig. Ladda ner appen och boka läkartid nu.

Referens: Norsk Legehandbok, NEL Redigerad och medicinskt kvalitetssäkrad av dr. Theresa Franck, specialistläkare i allmänmedicin.