Matsmältningsproblem

De flesta sjukdomar i matsmältningssystemet berör bara en del av systemet, exempelvis sjukdomar i matstrupen, munnen eller tarmen.

I de följande avsnitten går vi igenom den vanligaste symptomen på matsmältningsbesvär.


(Diarré och kräkningar beskrivs i ett separat avsnitt).

  • Symptom

    Halsbränna

    Halsbränna eller sura uppstötningar orsakas av problem med magsaften, vilket också kan ge svidande smärtor i mellangärdet. Problemet benämns på fackspråk som reflux, vilket betyder återflöde. I detta sammanhang är det syra från magsäcken som flödar åt fel håll och kommer upp i matstrupen. Slemhinnan i magsäcken tål syran, medan slemhinnan i matstrupen blir irriterad. Detta utlöser obehag eller smärtor, och om reflux förekommer ofta kan det uppstå en inflammation i slemhinnan. Refluxproblem är mycket vanliga. 5–10 procent av den vuxna befolkningen har dagligen problem med halsbränna. De vanligaste orsakerna till magsyreproblem är reflux, magsår, matsmältningsproblem och alkohol.

    Förstoppning

    Förstoppning definieras som trög, hård avföring eller att det går lång tid mellan tarmtömningarna. Problemet är vanligt hos äldre människor och är tre gånger så vanligt bland kvinnor som bland män. 20 % av befolkningen har någon gång förstoppning och 10 % använder laxeringsmedel.

    Det varierar stort hur ofta barn bajsar. Vissa kan gå på toaletten flera gånger om dagen och andra en gång i veckan. Att bajsa mycket ofta eller väldigt sällan kan vara tecken på förstoppning. Det är inte ovanligt att förstoppning leder till att barnet bajsar på sig (enkopres).

    Hos många personer kan man inte peka ut en tydlig orsak till förstoppningen. De vanligaste förklaringarna till förstoppning är oregelbundna toalettvanor, fiberfattig kost, låg fysisk aktivitet, stort läkemedelsintag, missbruk av laxeringsmedel och tillståndet irritabel tarm. Hög ålder är i sig ingen riskfaktor för förstoppning, men äldre människor har ofta andra tillstånd som leder till förstoppning.

    Synligt blod i avföringen

    • Synligt blod i avföringen beror ofta på hemorrojder, sprickbildning i ändtarmsöppningen, infektionssjukdom i tarmen (turistdiarré), polyper i tjocktarmen och i ett fåtal fall andra sjukdomar.
    • Hemorrojder kan orsakas av förstoppning, graviditet, långvarig diarré och en lång rad andra faktorer. Tillståndet karakteriseras av perioder då det kommer ljusrött blod i samband med tarmtömning som kan stänka på väggarna i toalettskålen, ofta en långvarig sjukdomshistoria och det kan kännas som att man har små kulor i ändtarmen.
    • Sprickbildning i ändtarmsöppningen, analfissur, förekommer ibland hos småbarn, hos kvinnor efter förlossning, som ett resultat av förstoppning eller som ett återkommande tillstånd. Ofta finns en smärtande spricka i slemhinnan, många tycker det känns som att "det spricker" och det kan ses färskt blod på utsidan av avföringen.
    • Infektionssjukdom i tarmen, turistdiarré, kan orsaka sprickor och sår i tarmens slemhinna, vilket leder till blodig avföring.
    • Polyper i tjocktarmen är oftast symptomfria, men stora polyper kan skapa en förträngning i tarmen och ibland kan de blöda lite.

    Magsmärtor

    Magsmärtor delas in i akuta och kroniska (långvariga).

    Akuta magsmärtor ska som huvudregel behandlas av läkare då orsaken kan vara allvarlig och inte möjlig att bedöma via video., i synnerhet vid feber, kraftiga magsmärtor, graviditet eller påverkat allmäntillstånd.

    Återkommande magsmärtor är ett av de vanligaste symptomen bland barn. För att smärtorna ska betraktas som återkommande ska de uppkomma minst tre gånger under en tremånadersperiod och vara så svåra att barnets normala aktiviteter påverkas. Hos många barn beror det på störningar i matsmältningssystemet och endast undantagsvis på kroppslig sjukdom. Obehaget kan orsakas av olika psykiska eller kroppsliga tillstånd.

    Diagnosen förutsätter att läkaren kan utesluta att det föreligger en kroppslig (somatisk) sjukdom. När läkaren har uteslutit att en underliggande sjukdom orsakar smärtan används även begreppet funktionella magsmärtor.

    Det är inte ovanligt att vuxna också kan uppleva återkommande magsmärtor. Dessa bör också utredas av läkare för att utesluta kroppslig (somatisk) sjukdom.

  • Vad kan jag göra själv?

    Halsbränna

    Receptfria syraneutraliserande medel hjälper bra mot halsbränna.

    Följande livsstilsråd kan hjälpa:

    • Undvik stora portioner, fet eller starkt kryddad mat och sena måltider. Var försiktig med kaffe
    • Sluta röka
    • Höj huvudänden på sängen om du lider av halsbränna på nätterna
    • Om du är överviktig bör du gå ner i vikt
    • Undvik åtsittande kläder – det kan öka risken för reflux
    • Avstå från sena och stora kvällsmåltider. Ät inget de sista tre timmarna innan du lägger dig
    • Undvik mat som direkt irriterar slemhinnan, t.ex. citrusfrukter, tomater, kaffe, sura bär, läsk
    • Förstoppning ska behandlas
    • Undvik arbetsställningar där du under längre perioder behöver luta dig framåt
    • När man tuggar tuggummi sväljer man mer saliv, vilket kan vara till hjälp för vissa

    Det är viktigt att bli undersökt av läkare om man har långvariga symptom och sjukdomskänsla.

    Förstoppning

    De viktigaste principerna för behandlingen är regelbundna toalettvanor, en grov och fiberrik kost, rikligt med dryck, regelbunden motion och vid behov eventuell användning av laxeringsmedel. Behandlingen ska alltid anpassas till individen och eventuella underliggande orsaker.

    Synligt blod i avföringen

    Hemorrojder behandlas med fiberrik kost och bra toalettvanor.

    Sprickor i ändtarmsöppningen läker vanligtvis av sig själv, men även här är det viktigt att avföringen blir mjuk så att du inte behöver anstränga dig så mycket för att få ut den.

    Om diagnosen är osäker bör du undersökas av läkare. Blödningar från ändtarmen beror inte alltid på hemorrojder. Vid upprepade blödningar bör man göra en läkarundersökning. Nya blödningar efter 40-årsåldern bör undersökas av läkare och vid tarmblödning med sjukdomskänsla bör du snarast boka ett läkarbesök. Vid akuta, kraftiga blödningar ska du genast söka vård.

    Magsmärtor

    Om läkaren hittar en kroppslig sjukdom, måste den självklart behandlas. Om läkaren kan utesluta kroppslig sjukdom gäller följande:

    Ta barnet på allvar. Ofta är det uppenbart för föräldrarna att det är fråga om ett ofarligt tillstånd som man inte behöver söka vård för. Andra gånger är det viktigt för både barnet och föräldrarna att söka vård för att få en undersökning. Med ett grundligt samtal med läkaren om magbesvären, en läkarundersökning där läkaren känner på magen, kanske några enkla prover, kan man utesluta underliggande sjukdom. För de allra flesta är detta den enda form av behandling som behövs. Läkemedel ingår inte i behandlingen av denna typ av återkommande magsmärtor. Vissa kan uppleva lindring genom att använda så kallade probiotika. Det finns ingen forskning som visar att andra dietreglerande åtgärder har någon effekt. Barnet bör leva så normalt som möjligt och delta i sina vanliga aktiviteter. Gör ingen större affär av smärtanfallen. Om det behövs kan barnet lägga sig en stund.

    Kontakta alltid läkare om besvären förändras och aptiten försämras, om barnet inte går upp i vikt eller går ner i vikt, vid onormal slöhet eller blod i avföringen.

  • Vad kan Eyr hjälpa till med?
    • Eyr kan hjälpa dig bedöma problem med matsmältningssystemet
    • Eyr har kompetens att ge relevanta och uppdaterade råd om sjukdomar i matsmältningssystemet.
    • Eyr kan skriva ut läkemedel och förnya recept
    • Eyr kan ge råd till föräldrar om barns hälsa och sjukdomar i matsmältningssystemet
    • Eyr kan hjälpa dig när du är ute och reser och har problem med matsmältningssystemet
    • Eyr kan vid behov remittera till mag-tarmspecialist.

    Eyr kan som huvudregel inte bedöma akuta magsmärtor

Ladda ner Eyr till mobilen och boka tid nu

Prata med läkaren – var och när det passar dig. Ladda ner appen och boka läkartid nu.

Jente plaster skrubbsår

Referens: Norsk Legehandbok, NEL Redigerad och medicinskt kvalitetssäkrad av dr. Theresa Franck, specialistläkare i allmänmedicin.