Barnsjukdomar

Springmask är en parasit som kan leva i människors tarmsystem. Springmask förekommer oftast bland skolbarn i åldern 5 till 10 år. Smitta sker från ändtarm till mun. Du kan bli smittad vid kontakt med en person som har ägg från springmask på händerna, via mat som berörts av fingrar med smitta eller från ägg som kan sväva i luften när man skakar sängkläder eller handdukar (ovanlig smittväg). Ägg kan överleva några dagar utanför kroppen, i synnerhet vid hög fuktighet. Vid dåliga hygieniska förhållanden och trångboddhet är man extra utsatt för att bli smittad och spridning inom familjen är vanligt.

Diagnosen är lätt att ställa utifrån en typisk sjukdomshistoria med analklåda på kvällen/natten då masken kryper ut för att lägga ägg. Det syns även små märken runt ändtarmsöppningen.

Behandling

Läkemedel som Vermox® och Vanquin® dödar masken. Medlet rekommenderas oftast till hela familjen, även de som inte har symptom, så att man säkerställer att masken utrotas. Behandlingen bör upprepas efter 2 veckor. Dessa medel kan köpas receptfritt på apotek. Båda preparaten doseras som engångsdos och kan användas av barn över ett år och upp till vuxen ålder.

Samtidigt är det viktigt med bra hygien. Man bör klippa naglarna korta och rengöra dem dagligen, tvätta händerna noga före varje måltid och tvätta kontaminerade handdukar, sängkläder och underkläder vid hög temperatur (minst 60°C) dagen efter att behandlingen genomförts.

Svinkoppor är en ytlig hudinfektion. Den ger inte så svåra besvär men svinkoppor smittar lätt och barn ska hållas hemma från förskolan tills sjukdomen är under kontroll.

Sjukdomen ger ett typiskt utseende där sår med en gulaktig skorpa kan avge en gul vätska. En viss typ av svinkoppor ger vätskefyllda blåsor. Blåsorna spricker ganska snart och efterlämnar en glatt, blank såryta. Utslagen ger en mild klåda.

Svinkoppor uppkommer ofta på otäckta hudområden som ansikte, hårbotten och händer. Sjukdomen sprids oftast på sommaren och tidigt på hösten, vilket bland annat förklaras med lättare kläder, mer hudkontakt och högre fuktighet och värme. Sjukdomen orsakas av bakterier (stafylokocker eller streptokocker) som tränger in i små sår i huden och orsakar en inflammation.

Behandling

I många fall går sjukdomen över av sig själv om man rengör huden med tvål och spolar rikligt med vatten.

Tjocka skorpor bör blötas upp genom att man tar ett bad eller lägger ett omslag, så att det sedan går att ta bort dem. Skorpor som sitter fast ska inte tas bort. Om svinkopporna är få och små och finns på ett avgränsat område är rekommendationen att tvätta med tvål och vatten, eventuellt klorhexidin för större barn och vuxna, och därefter lägga på ett torrt förband två till tre gånger dagligen. Om det är fler, men ändå inte så många, svinkoppor rekommenderas att man också smörjer in med en antiseptisk salva (sårläkande) efter att såren tvättats med klorhexidin.

Om det är många svinkoppor, ev. på olika delar av kroppen, rekommenderas att man utöver ovanstående även använder en antibiotikakräm, tabletter eller en mixtur (receptbelagt).

Eyr kan i dessa fall bistå.

Femte sjukan, erythema infectiosum, är en virussjukdom som ger utslag som orsakas av ett parvovirus (B19). Sjukdomen uppträder ofta som små epidemier, särskilt under vinter och vår. Sjukdomen förlöper ofta i två faser: en sjukdomsfas och en utslagsfas.

Fasen med utslag börjar cirka en vecka efter smitta och varar i 2–3 dagar. Symptomen kan vara huvudvärk, feber, halsont, klåda, hosta, magsmärtor och ledsmärtor. Dessa symptom förekommer oftare hos vuxna än hos barn, i synnerhet ledsmärtor. Den första fasen följs av en sjukdomsfri period på 7–10 dagar, därefter kommer de typiska utslagen. Utslagen ser först ut som ett högrött utslag på kinderna med klassisk påfallande blekhet runt munnen. Vissa får en lätt feber. Efter 1–2 dagar syns ett småprickigt rött utslag på axlarna, längst upp på armen, på kroppen och i vissa fall på låren. Utslaget bleknar med tiden och flyter samman till ett nätliknande mönster (marmorerad hud). Handflator och fotsulor drabbas vanligtvis inte. Utslagen kan komma och gå i veckor, ibland månader. Ledbesvären kan också bestå i flera veckor och utslagen kan klia – särskilt hos vuxna.

Behandling

Tillståndet kräver ingen behandling. Det går över efter några dagar och det finns ingen risk för komplikationer – med undantag från för gravida. Vanliga råd är att undvika kyla eller på andra sätt undvika situationer där en tillfälligt nedsatt motståndskraft kan leda till andra sjukdomar. Femte sjukan smittar innan utslagen framträder. Därefter smittar den inte längre.

Hand-, fot- och munsjuka orsakas av en coxsackie-virusinfektion som ger utslag i munnen, på händer och fotsulor. Den förekommer främst hos barn under 10 år, är mycket smittsam och kan uppträda i små epidemier.

Det tar 4–6 dagar från att barnet smittas tills sjukdomen bryter ut, men många genomgår sjukdomen utan att ha några symptom. Symptomen är feber och allmänna symptom som sjukdomskänsla och dålig aptit. Därefter får man ont i halsen och efter ett tag små blåsor på slemhinnorna i den främre delen av munnen och på tungan. Samtidigt, eller strax därefter, utvecklas vanligen ömma vätskefyllda blåsor på handryggen, ibland också på handflatorna. Cirka 1/3 får även utslag på fötterna och i sätesregionen. Blåsorna försvinner inom 1–2 veckor, men de kan spricka och bilda små sår. Vissa kan uppleva förändringar på naglarna några veckor efter infektionen, antingen som tvärgående fåror eller att hela nageln lossnar. Detta går över när nageln växer ut. Den variant som är vanligast här (coxsackie-virus A16), ger oftast ett milt förlopp.

Behandling

Det finns ingen effektiv behandling mot denna sjukdom. Den orsakas av ett virus och antibiotika har ingen effekt. Eventuellt kan det vara aktuellt att lindra besvären med febernedsättande medel, t.ex. paracetamol eller ibuprofen. Ljumma eller kalla drycker kan lindra obehaget i munhålan.

Scharlakansfeber, scarlatina, är en inflammation i halsen som orsakas av streptokockbakterier som ger röda hudutslag på kroppen och huden börjar flaga efter cirka 1 vecka.

Sjukdomen börjar med halsont och feber 38–40 °C. Allmäntillståndet kan bli påverkat. Efter ett tag förekommer ofta kräkningar, illamående och magsmärtor. För vissa kan värk i öronen vara huvudproblemet.

Efter en halv till två dagar framträder utslag i ansiktet, ofta tydliga och illröda. Området runt munnen är dock påfallande blekt. Utslag förekommer även i nacken, på överkroppen, i ljumskarna och runt könsorganet. Det är också typiskt att tungan förändras och får ett utseende som kallas smultrontunga. Flagnande hud på handflator och fotsulor är ett typiskt tecken, som uppkommer cirka 1 vecka efter genomgången sjukdom. Orsaken till scharlakansfeber är att det uppstår en immunreaktion i kroppen. Kroppen bildar antikroppar som utlöser en överkänslighetsreaktion mot giftämnen i bakterien. Det ger en inflammation och ökad blodgenomströmning i huden, vilket förklarar de röda utslagen.

Scharlakansfeber är mycket smittsamt upp till två dagar efter behandlingsstart och barnet ska stanna hemma tills utslagen har bleknat.

Behandling

Halsont orsakad av streptokocker bör behandlas med penicillin i 10 dagar. Behandlingen dödar bakterierna och man förebygger komplikationer och ett allvarligare sjukdomsförlopp.

Barnet är smittfritt dagen efter att behandlingen påbörjats, och det kan då gå till skola/förskola om allmäntillståndet så tillåter och temperaturen inte överstiger 37,5 grader.

Tredagarsfeber orsakas av ett herpesvirus som ger feber och utslag hos små barn. Den kallas också tredjedagsutslag. Sjukdomen är helt ofarlig.

Det medicinska namnet på sjukdomen är exanthema subitum eller roseola infantum. Tiden från att barnet smittas till att sjukdomen bryter ut är vanligtvis 5–10 dagar. Det är ett mycket vanligt tillstånd som drabbar så gott som alla barn. De flesta smittas under de 2–3 första levnadsåren och många i slutet av det första levnadsåret. Sjukdomen kan uppkomma när som helst på året.

Vattkoppor är en barnsjukdom som orsakas av ett herpesvirus, varicella zoster, som ger feber och utslag med klåda. Sjukdomen smittar genom droppsmitta och 80 procent har haft sjukdomen innan de fyllt nio år.

Tiden från smitta till sjukdomsutbrott varierar från 10 till 21 dagar, men det vanligaste är 14–16 dagar. Sjukdomen börjar oftast med lätt feber och utslagen kommer ofta inom ett dygn. Feber och sjukdomskänsla märks mest hos vuxna, medan barn påverkas mindre.

Utslagen startar vanligtvis i hårbotten och ansiktet och sprids sedan till kropp, armar och ben. Det börjar som en liten röd prick, som efter några timmar blir en liten blåsa med klart innehåll. Efter ett par dagar bildas en skorpa som så småningom ramlar av. Utslagen kliar ofta. Utslag på munnens slemhinna kan också förekomma. Antalet prickar varierar från några få till flera hundra. Prickarna kan befinna sig i olika utvecklingsstadier.

Sjukdomen varar i lindriga fall i 5–6 dagar, men i svårare fall kan den vara i upp till 7–10 dagar. Vattkoppor smittar redan innan sjukdomen visat sig och kan fortsätta smitta fram till dess att de sista blåsorna har försvunnit och skorporna fallit av. Barnet bör hållas hemma tills skorporna har fallit av och såren inte längre vätskar.

Behandling

Det är inte nödvändigt att sätta in läkemedel mot själva viruset för i övrigt friska barn/ungdomar. För personer med nedsatt immunsystem rekommenderas behandling med ett virushämmande läkemedel. Om det är nödvändigt att lindra smärta eller feber rekommenderas paracetamol. Man avråder från ibuprofen mot vattkoppor på grund av en ökad risk för komplicerande hudinfektioner. Vid besvärlig klåda kan zinkpasta användas. Det kan köpas receptfritt på apoteket och smörjs in på utslagen. Om klådan är väldigt besvärande kan det vara aktuellt med någon typ av allergimedicin.

Du bör försöka undvika att smitta andra. Det är särskilt viktigt att undvika kontakter med personer som har nedsatt immunförsvar. Barn rekommenderas stanna hemma från skola eller förskola tills de är feberfria och utslagen har börjat torka in. Från det första feberutbrottet tar detta i genomsnitt 5–7 dagar.

Kontrollera alltid barnets andning, allmäntillstånd, vätskeintag och om det går att få kontakt med det. Kan du trösta barnet? Behöver blöjorna bytas?

Om ovanstående är normalt har barnet troligen en helt ofarlig barnsjukdom som inte kräver närmare uppföljning av läkare. Om inte finns det anledning att kontakta vården.

Mät temperaturen. Vid temperaturer över 37,5 har barnet feber, vilket är en normal reaktion vid barnsjukdomar – både virala och bakteriesjukdomar.

Små barn under 4–6 månader med feber bör alltid undersökas av läkare.

Om du har ett lite större barn kan du bedöma barnets allmäntillstånd och kontakta vården om temperaturen överstiger 39 grader eller om febern håller i sig i mer än 2–3 dagar.