Bihåleinflammation
Bihåleinflammation kan vara akut eller kronisk (långvarig).
Akuta bihåleinflammationer orsakas av att virus eller bakterier från näsan tar sig in i bihålorna, vanligtvis i samband med en förkylning. Det antas att endast 0,5–2 procent av alla förkylningar leder till en akut bakteriell bihåleinflammation.
Efter en akut bihåleinflammation kan det lätt bli kvar lite var i bihålorna, i synnerhet om passagen från bihålorna till näsan är trång. Varet kan orsaka en ond cirkel och en kronisk inflammation. En bihåleinflammation är kronisk när den varat i över tre månader trots behandling.
-
Symptomer
Akut bihåleinflammation ger normalt symptom som täppt näsa, missfärgat nässekret, smärta och/eller tryck över ögonen eller kinderna och ibland tandvärk. I vissa fall kan man få feber och känna sig i allmänt dålig form.
Kronisk bihåleinflammation är ett tillstånd med konstant inflammation i nässlemhinnan och bihålorna. Vanliga symptom är ständigt rinnande näsa, täppthet, ansiktssmärtor och luktbortfall.
-
Hva kan jeg selv gjøre?
Bihåleinflammation orsakar vanligtvis måttliga till starka smärtor. Paracetamol och ibuprofen har god effekt mot smärtorna. Regelbundet intag av smärtstillande rekommenderas under sjukdomsperioden, till exempel 3 gånger om dagen i 5 dagar.
Vid lätta bihålebesvär hjälper det att ligga med huvudet högt. Det kan också hjälpa att skölja näsan med koksaltlösning en till två gånger om dagen. På apoteket finns nässköljare att köpa. Om du har hösnuva rekommenderas nässpray med kortison och antihistaminer under pollensäsongen. Det är allergimediciner som förebygger att nässlemhinnan svullnar.
Du kan använda avsvällande nässpray eller droppar som finns att köpa receptfritt på apoteket. Medicinen gör att svullnaden i slemhinnan avtar så att utförselgångarna från bihålorna blir mer öppna. Använd inte sådana mediciner mer än fem dagar i rad eftersom de kan ge förändringar i nässlemhinnorna vid långvarigt bruk. Ett alternativ vid måttliga besvär är nässpray som innehåller kortison. Den hämmar inflammationen i slemhinnorna och kan användas under en längre tid (kräver recept). Kortison i tablettform har ingen effekt om det används som enda läkemedel.
Antibiotika i form av vanligt penicillin används bara i vissa fall – om läkaren misstänker att infektionen är orsakad av bakterier och symptomen är tydliga samt har varat i mer än en vecka. Forskning tyder på att antibiotika har liten effekt vid akut bihåleinflammation, och det används troligen onödigt ofta. De allra flesta blir friska utan antibiotika. Även i de fall då bakterier är orsaken till bihåleinflammationen blir nästan lika många friska utan antibiotika. Men vid kraftiga och långvariga besvär rekommenderas behandling med antibiotika.
Vid långvarig bihåleinflammation har dagliga sköljningar med koksaltlösning, då man kan avlägsna slem och annat blockerande material, visat sig vara en säker och bra behandling. Det lindrar besvären och minskar ofta behovet av mediciner. Vid svåra besvär kan det vara aktuellt att sticka hål på bihålorna och skölja ur dem. En sådan behandling utförs av en öron-näsa-halsspecialist.
-
Hva kan Eyr hjelpe med?
- Eyr kan bedöma ditt tillstånd och ge dig råd om behandling.
- Eyr kan ordinera medicin som avsvällande nässpray eller kortison.
- Eyr kan förnya recept.
- Eyr kan remittera till öron-näsa-halsspecialist vid behov.
Observera att Eyr normalt inte skriver ut antibiotika.
Ladda ner Eyr till mobilen och boka tid nu
Prata med läkaren – var och när det passar dig. Ladda ner appen och boka läkartid nu.
Referanse: Norsk Legehandbok, NELRedigert og medisinsk kvalitetssikret av Dr. Theresa Franck, spesiallege i allmenn medisin.