Luftvägsinfektion

Förkylning

Förkylning är en luftvägsinfektion som orsakas av ett virus. Med övre luftvägsinfektion avses inflammation i näsa, svalg och luftstrupe.

Tillståndet karakteriseras inledningsvis av halsont, trötthet och lätt feber. Dessa symptom försvinner inom några dagar och följs av täppt näsa, snuva och hosta inom 24 till 48 timmar efter de första symptomen.

Så gott som hela befolkningen drabbas en eller flera gånger om året av förkylning. Småbarn har i snitt 7–9 förkylningar om året, medan vuxna har cirka 1–2 per år. Barn som är mellan sex månader och tre år drabbas särskilt ofta.

Influensa

Influensa är en luftvägsinfektion som orsakas av ett influensavirus. Tillståndet medför vanligtvis feber, trötthet, torrhosta, huvudvärk och muskel-/ledsmärtor. Snuva och halsont är inte heller ovanligt.

Efter några dagar kan man börja hosta upp slem. Dålig aptit, magsmärtor och eventuellt kräkningar är vanligt förekommande, särskilt bland barn.

Sjukdomen sprids ofta som en epidemi, det vill säga att det vid en given tidpunkt finns ett stort antal sjuka i befolkningen. Sådana epidemier förekommer i stort sett varje år under vintern, från sent i december till tidigt i mars.

Influensa är en vanlig orsak till sjukdom och död. Ökad dödlighet vid influensa drabbar främst riskgrupper som redan är försvagade på grund av kronisk sjukdom eller hög ålder.

Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten och Eyr årlig influensavaccinering, i synnerhet om du tillhör en riskgrupp.

Halsont

Halsont är en akut luftvägsinfektion som påverkar slemhinnan i halsen. I 70 procent av fallen är det fråga om en virusinfektion. Halsinfektioner är övergående, komplikationer ovanliga och besvären ofta milda till måttliga.

Halsont med streptokockinfektion ger feber, patienten känner sig sjuk, kan ha sväljsvårigheter och pratar ofta med grötig röst. Vanligtvis har man inte hosta. Halsmandlarna svullnar och blir röda med vita prickar. Lymfkörtlarna kan svullna och det kan uppstå utslag på hals, ljumskar och armhålor.

Streptokocker behandlas med antibiotika.

Körtelfeber – mononukleos

Stor variation i symptom från måttliga till generella symtom. Ofta märks tydliga lokala symptom i halsen och ett långdraget sjukdomsförlopp. Patienten har ett nedsatt allmäntillstånd, svullna lymfkörtlar på halsen, rodnad i svalget och i hälften av fallen förekommer beläggningar på halsmandlarna. Sjukdomen går över av sig själv och kräver sällan medicinsk behandling.

Hosta

Hosta är avgörande för försvaret av de nedre luftvägarna, och personer med nedsatt hostreflex (spädbarn, gamla, alkoholiserade, strokepatienter) är känsligare för lunginflammation.

Hosta kan vara ett symptom på olika saker och man delar in hosta i tre typer:

• akut hosta som varar i 3 veckor,
• subakut hosta som varar i 3–8 veckor
• kronisk (långvarig) hosta som varar längre än 8 veckor.

Hosta som varar mindre än tre veckor uppkommer ofta i samband med förkylning och influensa, men kan även förekomma vid förvärrad astma, vid allergi eller annan irritation.

Om patienten har över 38,5 graders feber i flera dagar bör man undersöka om det är lunginflammation.

Långvarig hosta kräver noggrann utredning och patienten bör alltid undersökas fysiskt hos läkare för att allvarligare sjukdomar ska kunna uteslutas.

Vila är viktigt för att kroppen ska kunna återhämta sig. Vid hög feber är det viktigt att få i sig mycket vätska. Influensa behandlas som en vanlig förkylning.

Ett barn med förkylning/influensa kan gå tillbaka till förskolan när febern försvunnit och allmäntillståndet tillåter det.

Använd febernedsättande och smärtstillande läkemedel (helst paracetamol) om du har svåra besvär. Läkemedlen lindrar besvären, men förkortar inte sjukdomsförloppet.

Antibiotika hjälper endast mot bakterier och har därför ingen effekt mot influensavirus eller förkylningar, men är relevant i behandlingar mot streptokocker och lunginflammation.

Det är mycket viktigt att inte använda hostdämpande mediciner om man har slemhosta eftersom man då ökar risken för lunginflammation.