Amning

De flesta gravida behöver inte göra något särskilt under graviditeten för att förbereda sig för amningen. Det är en gammal myt att det skulle vara en fördel att härda bröstvårtorna under graviditeten. I värsta fall får du såriga bröstvårtor redan innan du börjat amma.

Men om du har naturligt indragna bröstvårtor kan det vara bra att förbereda sig för amningsperioden. Bara cirka 1 av 33 kvinnor har naturligt indragna bröstvårtor. Normala bröstvårtor kan ha olika form och storlek. De kan vara utåtvända, platta, delvis indragna eller (naturligt) indragna. Amning fungerar bra för de flesta, oavsett bröstvårtans form och storlek.

Om du har naturligt indragna bröstvårtor kan det vara svårt för barnet att få tag i bröstet. Du kan kontrollera detta genom att klämma ihop det mörka området runt bröstvårtan mellan pekfingret och tummen. Om bröstvårtan då helt dras in i bröstet kan det betyda att det kan bli svårt för barnet att få tag och suga. Det kan leda till att mjölkproduktionen inte stimuleras och tömningen blir sämre.

Gravida med indragna bröstvårtor kan med fördel vända sig till mödravårdscentralen eller amningshjälpen före förlossningen för att skapa så goda förutsättningar för amning som möjligt. Under de sista månaderna av graviditeten kan du sätta en liten kopp på bröstvårtan som skapar ett vakuum ("Niplette"). Den kan användas några timmar eller hela dagen och kan köpas på apoteket.

Många av de problem som är kopplade till amning – som ömma bröstvårtor, otillräckligt med mjölk, en känsla av obehag i samband med att man ger bröstet – kan ofta undvikas eller underlättas med rätt teknik. Det handlar om att hitta rätt amningsställning, att barnet ska ligga i rätt position, att bröstet är förberett, att barnet har rätt sug- och andningsteknik under amningen, att du stödjer bröstet och ser till att amningen avslutas på ett så skonsamt sätt som möjligt.

• Amningsställning. Se till att du har en bra kroppsställning, oavsett om du ammar liggande på sidan eller sitter upprest. Bygg upp med kuddar eller en särskild amningskudde så att varken du eller barnet behöver anstränga er under amningen.
• Barnets kroppsställning. Tidigt i barnets liv kan hud-mot-hud-kontakt kännas tryggt och barnet kan då ha få eller inga kläder på sig under amningen. Barnet bör ligga så rakt som möjligt så att det slipper vrida sig för att nå bröstet. Experimentera lite med olika ställningar. I synnerhet för tidigt födda (men även många andra) barn kan ha svårt att få tag i bröstet, och att placera barnet på ett annat sätt kan då hjälpa.
• Förbered bröstet. Kläm gärna ut några droppar för att fukta bröstvårtan innan du lägger barnet vid bröstet. Du kan också avlasta lite genom att stödja upp bröstet med din hand. Då blir inte bröstets vikt en belastning för barnet. Allt eftersom barnet blir större blir detta mindre viktigt.
• Sug- och andningsteknik. För barnets läppar mot den mjölkvåta bröstvårtan om barnet inte spontant börjar suga. När barnet öppnar munnen för att ta bröstvårtan drar du barnet lite närmare så att barnets läppar omsluter det mörka området runt bröstvårtan och inte bara själva bröstvårtan. Det är viktigt att barnet tar tag runt hela det mörka området och inte bara själva bröstvårtan. Om det bara är bröstvårtan som omsluts av barnets mun blir brösten snart såriga.
• Avslutning. Dra inte ut bröstvårtan medan barnet fortfarande suger. För hellre in ett finger i barnets mun så att sugandet upphör innan bröstvårtan dras ut. Detta för att undvika extra belastning och såriga bröst.

Brösten blir större under graviditeten eftersom de körtlar som producerar mjölk växer. Bröstens storlek före graviditeten bestäms främst av fettvävnad och inte mjölkproducerande vävnad. Mödrar med mindre bröst producerar därför inte mindre mjölk än kvinnor med stora bröst. Ju oftare barnet ammar – om det görs på rätt sätt – desto mer mjölk producerar brösten. Så länge barnet växer normalt har du ingen anledning att oroa dig över om du har tillräckligt med mjölk.

Du bör helst undvika att ge mjölk från flaska den första tiden. Anledningen är att barn som har fel sugteknik då ändå får en "belöning" i form av mjölk från flaskan, och barnet får inte heller möjlighet att lära sig rätt sugteknik. Då stimuleras inte heller mjölkproduktionen och tillgången på mjölk minskar.

Tidigare användes amningste som innehöll fänkål eftersom det ansågs ha mjölkdrivande egenskaper. Nu avråder man gravida, ammande och barn under fyra år från att äta fänkål eftersom det i djurstudier har påvisats att ett av de ämnen som fänkål innehåller (estragol) kan vara cancerframkallande.

Det är inte ovanligt att mjölkgångarna blir blockerade. Det visar sig ofta som små, ömma knölar som kan vara röda. Vanligtvis orsakas detta av att mjölkrester eller annat material blockerar mjölkgångarna. Om detta inte åtgärdas kan det övergå till bröstkörtelinflammation. Det bästa sättet att avhjälpa detta är att öka genomströmningen i mjölkgångarna. Det kan man göra på olika sätt, exempelvis genom att amma oftare. Ge då det ömma bröstet först. Om barnet inte tömmer bröstet bör du pumpa ut de sista resterna. Undvik att ha plagg som trycker mot brösten, till exempel en för trång behå, eftersom mjölkgångarna då blir klämda. Sluta inte amma för att brösten ömmar eftersom besvären då kan förvärras.

En åtgärd som ofta är effektiv är att lägga en varm, fuktig handduk eller liknande runt bröstet. Lägg gärna en värmeflaska i den våta handduken så att värmen håller sig längre. Värmen ökar blodgenomströmningen i området så att mjölkgångarna vidgar sig något. En varm dusch med bröstmassage kan också vara effektivt.

Ibland kan barnet vägra suga från det ömma bröstet. Mjölken kan då ha surnat på grund av de tilltäppta mjölkgångarna. Pumpa då detta bröst och töm det så gott du kan. Fortsätt erbjuda bröstet tills problemet löst sig och barnet återigen ammar från det problematiska bröstet.

Kontakta vårdpersonal om bröstsmärtorna tilltar och du får feber, frossa eller svettningar, ökad svullnad och rodnad på bröstet. Du kan då behöva ta antibiotika för att infektionen ska gå över. Fortsätt ändå att amma så mycket som möjligt med det ömma bröstet och pumpa det också gärna för att besvären ska gå över så snabbt som möjligt. Detsamma gäller varma omslag och varma duschar, helst minst fyra gånger om dagen. Ibland kan det utvecklas en så kallad bröstböld, som kanske måste tömmas.

Såriga eller ömma bröstvårtor ska behandlas på samma sätt som såriga läppar. Bröstvårtorna ska hållas mjuka med en neutral salva mellan amningarna. Ökad rodnad, värme, vätska från såret och ömhet kan vara tecken på infektion och bör undersökas av vårdpersonal. Brösten bör endast tvättas med vatten, inte med tvål eller våtservetter som innehåller sprit. Undvik att använda parfymerade produkter på bröstvårtorna.